Att sova sked med fyra stövare och en mamma!

Det har varit två turbulenta veckor i mitt liv. Och, för en gångs skull så har jag inte stått för turbulensen för egen del utan fått hjälp på traven med att stöka till det. Jag tänker inte dra hela historien här men min älskade lillebror är, och har varit väldigt dålig och idag vet vi inte hur framtiden ser ut. Det enda man vet med säkerhet är att det kommer bli väldigt kämpigt. Detta har medfört att jag varit borta en del från jobbet (och omvärlden) samt att jag bott en del hos min kära mor.
Mamma föder upp stövare, och för varje kull tycks det bli en kvar. Det vill säga att det genom åren blivit en del hundar. Och, inte för att vara fräck, taxar är också hundar, det är väl bäst att nämna lilla "tasselina- supersöt" också. Då moderns sambo drog på en resa så blev min sovplats brevid mammsen i deras vattensäng. Bara detta ett äventyr kan jag säga. Min erfarenhet av vattensängar är på intet sätt stor och jag kan tala om att större erfarenhet än det jag införskaffat nu vill jag inte ha. Försökte jag vända på mig vaknade jag, att sätta sig upp smidigt, det var bara att glömma. Och ytterligare en sak, det är ju värme på i den, jag som sover när det är kallt. Svetten rann om mig under natten. En sak ytterligare som bidrog till lite dålig nattsömn var de ovan nämda djuren.
Första kvällen så tyckte jag inte att hundarna skulle stängas ute ur sovrummet det verkade ofint när jag nu var gäst (de bor ju där). Ett beslut jag kom att ångra redan första timman. Vid läggdags hade fatou (mors älskling) intagit husses sida av sängen. Hon hade inga som helst planer på att flytta sig. Jag lockade, pockade, svor, buttade allt med liknade resultat. Hunden låg där den låg. Att försöka lyfta undan djuret i en säng där det inte finns motstånd utan allt bara gungar, ja det var inte att tänka på. Sent omsider kom jag emellertid på min plats, med vidhörande tax i fotänden. Klockan var sent denna kväll/natt och mamma somnade gott vilket precis som när jag sover, hörs väldigt tydligt. Jag lyckas nästan att somna när den lilla valpen på tio veckor anser att hon behöver ut. Något hon högljutt talar om. Hela proceduren att ta sig ur sängen ska alltså åter påbörjas. valp ur bur, ut, i bur, Nina i sängen igen. Några timmar senare, valp ur bur, ut, Nina i säng. När jag somnat om tar det bara två timmar, då börjar nämligen dagen i en stövares liv (i detta fallet fyra stövare) preverst tidigt om jag får säga det själv. Lilla valpen som nu sovit av sig tröttheten inser snabbt att en ny leksak finns i sängen. Listigt planerade hon en attack mot det enda som inte var under täcket. Mitt huvud! Med ett stadigt tag om min kalufs hoppade hon lyckligt omkring och förde väsen. Resten av gänget som ansåg detta vara festligt hade också de sitt morgonbus i sängen, av alla ställen!
Då mina vänner är det bara att erkänna sig besegrad. Dags att gå upp. Det man kan säga till vovvarnas försvar är att de är bra i rent bantningssyfte. Maten får man nämligen vakta med sitt liv. Annars har någon snott den. Och inte bara maten, dessa djur äter frukt, sallad, dricker proviva mm...
Men en sak får man säga till hundarnas försvar de är vackra och väldigt söta.
nu ska jag pyssla vidare på jobbet.
Kram alla / Nina K