" Riktiga hinder" och vart är myggorna?

Nu är det snart dags för semester månad. Idag gör jag sista dagen på Ridklubben innan jag tar en månads vila. Jag ska förvisso hålla en del träningar och varannan helg (plus lite till) är fullsmetad med tävlingar fram till augusti månads slut( sen är det dags för inomhus säsongen) men ändå en hel del ledigt hinner det ju bli ändå. I helgen var jag i Heby (hålan som någon glömt). meningen var att jag från början skulle varit i vackra sunne på storhäst tävlingar och bland annat hunnit avnjuta något av Selma spas bekvämligheter, men icke sa nicke. istället åkte vi till Heby för där hade den smarta arrangören lagt in två medelsvår A som faktiskt var viktigare för ryttarna. Glädjande nog infriade de förväntningarna och kvalade både till SM samt knep placeringar i de högsta klasserna. Annars var det en ovanligt underhållande vecka som började med hoppridlägret i Måndags. Jag hade med mig min egen lilla stjärna Elvira som fick rida Hedda under båda hopp passen ( Elvira fyller fem nu i höst så det måste vara dags att börja trimma eller?) Till mammas stolthet (jag var antagligen lagom dryg i helgen då jag berättade om hennes insats för alla stackare som kom i min väg) så skötte sig ekipaget mycket bra. Jag tror även att Hedda uppskattade de 10 minuters paus hon fick mitt i passet för att beta lite när Elvira tyckte att hon jobbat hårt. I Tisdags kom Susanne med Astro så att jag fick hoppa lite själv eftersom hon själv är en tumme mindre för tillfället. Väldigt roligt att hoppa en häst som är färdig utbildad. Däremot slog återigen en ny insikt mig, jag håller på att bli gammal (okej det har väl slagit mig ett par gånger). Under tiden jag hoppade Astro kom jag på att det var väldigt längesedan jag fick hoppa "riktiga hinder" missförstå mig rätt att hoppa runt lite unghästar och ponnier på 80 - 90 centimeter är kanske inte vad jag anser är träning för mig själv även om det oxå är roligt. Nu hoppade vi väl på 1,10 - 1,20. Hurra, tyckte jag ända tills tanken slog mig. Hade det varit för sju åtta år sedan hade jag ansett att det var uppvärmning i markarbetet och att den riktiga hoppningen började vid 1,40. Jösses 1,40 det är ju faktiskt ganska högt man kan SLÅ sig! Nej nu måste jag nog hitta en häst som jag kan hoppa lite mer regelbundet på något större hinder så jag inte tappar bort allt själv. Snälla Susanne lånar ut Astro till mig så jag får vara med och träna för Nicklas Jonsson nästa vecka det ska bli skoj. Hoppas Nicklas inser att jag blivit otränad sedan han tränade mig sist, annars får jag mina fiskar varma. jag får väl helt enkelt fortsätta trimma dottern så hon kan ta över mina unghästar eller något. Skämt åsido det är inspirerande att få sitta på lite färdiga hästar då och då så man kan koncentrera sig på sin egen ridning och inte bara att sitta kvar ifall de skulle få ett litet ryck och anse att man gör sig bäst i en sargkant eller liknande.
Förra veckan var med andra ord så fullpackad att inte ens jag hann med att göra bort mig något speciellt (tro det eller ej).
Ikväll ska jag till Nuntorp och ha träning det ska bli roligt sen ska jag vara helt ledig fram tills nästa helg då drar jag till Västervik på tävlingar. Kanske kan jag hinna med att gå på visfestivalen som inträffar samtidigt! Vem vet de kanske behöver förstärkning på scen....
Ha det så gott under sommaren vi får väl se om jag hinner blogga något innan jag börjar jobba igen. Frågan är ju om man verkligen måste delge hela världen sina allsköns misstag?
och för att återknyta till rubriken. Vart är värmen och myggen och allt annat läskigt som hör sommaren till?
Kram på er Nina K