Kan man radera bort sig själv?

Härom veckan fick jag förslaget att jag borde sätta upp en kamera hemma så alla dråpligheter blir filmade. Men jag undrar inte om det inte ligger i allmänhetens intresse att snarare låsa in mig där jag inte kan göra bort mig i ett kör. Naken Janne som ju gjorde sådant rabalder i TV för några år sedan hade nog fått se sig omgalopperad med hästlängder vid det här laget för nu har jag gjort bort mig igen (är någon förvånad). Denna gången hade inte en egen version av Nina goes Big Brother hjälpt nämnvärt för nu var jag ovanligt pinsam på bortaplan.
Midsommar firades som vanligt hos de goda vännerna fredrik och Louise. Där samlas varje år ett stort gäng där de flesta känt varandra länge många av oss har varit där under de senaste tio åren. Det förtärdes mat och dryck och sjöngs och spelades och alla var på topp. Mina små juveler var med och uppförde sig nästan exemplariskt. Att det blev ett nästan på den punkten beror mest på att Carl och Leon (Nina Perssons lilla pojk jämngammal med Carl) hittade en sådan kul hög med sot att leka med. Fredrik eldar med pellets och det blir ju lite sotrester över. Dessa hade lagts i en prydlig hög på ett bra avstånd från huset (dvs där jag och Nina inte såg barnen utan bara hörde dem). Med varsin spade har de omorganiserat högen till total oigenkännlighet. Carl var det inte så farligt med det var mest regnkläderna som var täckta och de gick ju att skölja av. Leon däremot var täck av sot hela han. nina fick stoppa honom direkt i badet. Carl gjorde sedan en gedingen insats med Louise klänning. Tant Louise ropade Carl när hon gick förbi. Lojzan stannade givetvis för att se vad han ville. Då tog min son ett grabbatag i klänningen och torkade av sig runt näsa och mun!!!
Efter klockan tio somnade mina barn sött i soffan där de brukar bo när vi är på besök (vilket är rätt ofta de känner sig som hemma)Betydligt senare inser även jag att det är dags att sova men inser att fåtöljen som jag tänkt sova i är upptagen av Ante (även det en god vän till barnen och mig (som tur är). Jag lägger mig i ett annat rum intill och sussar snart sött. Klockan sex vaknar jag av att Elvira ropar på mig. Kombinationen av yrvaken och att jag dessutom får bråttom ut till henne gör att det inte bär sig bättre än att jag glömmer av Ante (som antagligen kunnat tala om för Elvira vart jag var) så jag skuttar upp ur sängen och rusar ut till barnen endast iförd trosor. Ante såg ganska snopen ut när jag kommer instormandes i rummet. Lika snopen blev han när jag ungefär vid det här laget inser att jag inte har några kläder på mig och att det faktiskt sover fler personer i huset vilket föranleder en tvärvändning då jag rusar tillbaka in på rummet och drar på mig kläderna. Sedan sov jag och barnen sött ihop i soffan tillsammans det var småtrångt kan jag säga. Nu hade detta inte varit fullt lika pinsamt om inte kära Ante funnit det hela så komiskt att han under lördagen hann att berätta för alla om min snygga entre. Man kan säga att det var en del som hade lite småroligt åt det hela. Barnen då, jo Carl han vaknade inte alls av vare sig mig eller Elvira och lilla prinsessan hade bara drömt och somnade omedelbart om igen.
Resten av helgen förlöpte utan några fler pinsamheter. Söndagen ägnade jag mig åt att ha träning i Kristinehamn. Och sedan åkte jag hem till mig med mina små juveler där vi alla somnade i min säng vilket resulterade i att mitt i natten fick jag gå iupp och sova på soffan för det blev varmt i sovrummet. Jag har numer ogärna öppna fönster ifall någon vilsen fågel får för sig att komma in. Snart är det semester dags jag ska till Heby hela helgen på tävlingar sedan ska jag jobba här en stund nästa tisdag innan jag ska till Nuntorp och ha träning. Sedan gott folk ska jag vara ledig utan att göra något i en hel vecka och det ska faktiskt bli riktigt gött!
men jag hinner säker göra bort mig under semestern oxå, det kan nog hända att det blir en blogg eller två. För att citera en annan vän under midsommar helgen; " det är så skönt med dig Nina för även om jag gör bort mig ibland så är du ofta ännu värre"
Så med det i tanken så ska jag ta mig en funderare på hurvida jag ska installera kameror under sommaren....
Ha det gott på er snart kommer värmen
Nina K

Ridläger veckor och skator i sovrummet

Godagens på er. Nu känns det verkligen att det börjar dra sig mot semester tider för i stallet är det nio glada barn som är här på ridläger. Vi avslutar alltid våra veckor med ridläger här ett bra sätt för hästarna att få varva ner innan det är betessläpp. Förra veckan hade vi nybörjar läger och allt flöt på fint en del av hästarna fick lite ledigt vilket de säkert uppskattade. Idag är det åter full fart på de flesta. Till Longis och Rickys förtjusning kommer Anki idag och masserar dem de brukar bli härligt trötta efteråt så de får ledigt resten av dagen.
I helgen har mina små hjältar (carl och elvira förståss) varit hos sin far som är hemkommen efter sjutton dagars besök i Canada där han tillsammans med goda vänner jagat björn! Till allas vår lättnad hade han fått skjuta en. Man kan nog tycka att det var tur med tanke på den långa flygresan över till canada via frankfurt för att sedan bila rakt ut i urskogen hundra mil och därefter åka de sista milen på fyrhjuling för att det inte fanns riktiga vägar. Vi har alla våra drömresmål (förstår ni nu att vi inte kunde komma överens om en bröllopsresa, och nu är det ju lite kört med den). hur som helst såg jag fram emot at få sovmorgon i fredags när jag visste att det inte skulle komma några små huliganer och begära välling. Ibland tror jag sådant straffar sig med omedelbar verkan. Jag sussade sött efter att kommit hem från träningen på Nuntorp och njöt av lugnet. Jag drömmer mycket på nätterna och detta var inget undantag. Jag låg och återupplevde en träning (ja det är sant till och med på nätterna lite tröttsamt ibland). Rätt som det är drömmer jag att en häst går rakt i i sargen med en väldig smäll och tvärvaknar! Döm om min förvåning när det ovanför mitt huvud fortsätter att väsnas. Nu var jag klarvaken och häver mig ur sängen som en gasell (jag lovar nu var det som en gasell) en sekund senare slänger jag igen min sovrums dörr och funderar vilt på vad hin håle själv gör i mitt sovrum. Visserligen har jag väl busat en del i mina dagar men inte så att jag ska bli hämtad personligen. Efter att fått ner min hjätfrekvens till någorlunda normalt andande smygtittar jag in genom en dörrspringa. Vad flaxar då desperat runt i mitt fönster om inte en stor jäkla skata! Nu börjar hjärnan gå på högvarv. Om det är något jag inte gillar så är det närkontakt med vilda fåglar (vet inte varför jag är uppväxt med allsköns fjäderfä). Först var jag tvungen att reka lägenheten. Jag visste att jag hade stäng mina båda fönster i sovrummet och fågel eländet kunde rimligen inte varit så artig att den stängt efter sig. Då slog det mig, balkong dörren! Detta löste dock inte det flaxande bekymret som bosatt sig i mitt sovrum. Klockan hade nu hunnit bli sex på morgonen och den enda jag visste var vaken och antagligen hemma var min kära föredetta man. Sagt och gjort, jag ringer upp och tackar min lyckliga stjärna att han svarar (hur korkad jag var kan nog faktiskt ifrågasättats) lätt hysterisk skriker jag i telefonen - Per, jag har en fågel i mitt sovrum hjälp mig!!!
- Men snälla Nina en liten fågel är väl inget att gast över öppna ett fönster så den tar sig ut.
- En liten fågel gastar jag tillbaka, det är för helvete en skata (ursäkta här återges konversationen som den de fakto lät)
Nu blev Per tyst sedan hör jag hur någon skrattar så han skriker i andra änden och det börja låta som början på ett astma anfall.
- En skata! Hahahaha, då är det alltså två i lägenheten nu då (fortsatt gapskratt)
Varför i hela friden sa jag inte bara att det var en kråka eller någon slags okänd fågel art???
Efter mycket om och men och att jag insåg att mitt moraliska stöd inte var talbar i andra änden utan kippade efter luft så vågade jag mig in i sovrummet och öppnade ena fönstret. Efter en kvart hitta den stackars pippin ut och flög till sin olyckliga maka/make som väntade utanför.
Jag behöver nog knappast nämna att mitt sovrum såg ut som ett mindre slagfält.
Sovmorgonen sket i det blå skåpet men åandra sidan är det gott med morgon kaffe...
Nog för idag, nu ska jag gå ut til barnen som putsat sina träns och sadlar sedan ska vi få lite mat i magarna.
tills nästa gån ha det gott
Nina k

Det är jag och tjuren Ferdinand

Jag har ju en gång varit fräck nog att på bloggen jämföra mig med Anja Persson och hennes "sälen". Man kan tycka att det mellan Anja som ju är ett muskel paket (och hennes är till skillnad från mina inte i vila) och mellan mig är stora skillnader samt att jag ju tog min häst till hjälp för att göra "sälen". Tjuren Ferdinand och jag har nog fler likheter, han liksom jag är inte förtjust i att bråka. Vi gillar blommor och även jag sitter helst i skuggan om jag får välja (korkek eller inte spelar inte så stor roll). Anledningen till att jämföra mig med honom har dock en annan händelse som bakgrund. Förra Måndagen låg jag som vanligt och drog mig i min säng när barn nummer ett kom och ansåg att det var dags för mamma att gå upp. Det ansåg inte jag utan pratade halvt om halvt i sömnen med Carl att han gärna fick sätta på en film och låta mamma sova ett par minuter till. Carl som inte är en kinkig typ traskade ut till tv rummet och strax sövdes jag till ljudet av byggare Bob. Eftersom det var varmt i mitt rum (jag har sol alla timmar om dygnet där) så slängde jag av mig täcket och vände mig om för att sova Zött en liten stund till, trodde jag... Det var inte bara byggare bob som surrade i mitt undermedvetna utan när jag vände mig om la jag mig på en humla! Nu blev det aktivitet i sovrummet kan jag lova. humlan som antagligen inte ansåg det vara en höjdare med mig översig surrade ilsket och brände mig på två ställen. AJAJAJ! Här tar nog liknelsen med Ferdinand slut om jag får säga det själv (och det får jag ju) påminde jag nog mer om en gasell när jag på två röda sekunder hoppat upp ur min säng och tog mig på en millidels sekund ut till tv rummet där en ganska görvånad son tittade på sin mamma som om jag blivit tokig. Det där med gasell skulle antagligen bli mot sagt om någon sett mig men se det är fördelen med att bo ensam det är ingen som ser och säger emot och barnen har än så länge inte tillräcklig koll så att jag i det fallet kan bli emotsagd. Efter det abrupta uppvaknandet var det lika bra att sätta på lite kaffe och servera de små lite frukost, ja iallafall Carl, Elvira hade inga som helst funderingar på att gå upp ur sängen innan klockan nio. veckan som var rullade som vanligt på i snabb takt. Förutom en del badande med barnen (jag har oxå badat minsann) så var det mest arbet som stod på schemat. I lördags gick ju vår fina tävling sparbankshoppet av stapeln här på ridklubben. Camilla hade i vanlig ordning ett vältrimmat gäng som fick allt att flyta på smidigt. Själv var jag placerad på framhoppningen ett utmärkt ställa att vara på om där jag kunde passa på att hjälpa de mina som ville ha lite support. I söndags svek jag dock mellerud och åkte till västerås och Hamre på nationella tävlingar för ponny. En bra dag med fina rundor men visst hade det varit roligt att vara på hemma plan och sett alla duktiga tjejer. Resultaten har jag ju sett och stolt blir man ju det går det inte att sticka under stol med. Jag hade inte tänkt att nämna någon speciell då många gjorde kanon resultat men jag tänker iallfall säga ett stort grattis till Lotten och Dusty som vann LB jag tror alla tyckte att det var superroligt. Nu stundar en intensiv period med massor av tävlingar den första lediga helgen ligger inte förän om ett par veckor för min del, sedan ska jag ju ha sommarträningar på nuntorp och även i mellerud det är alltid lika roligt att ha träningar nästan som semester (nästan okej!). Men en hel del badande blir det väl oxå., Imorgon börjar sommarens ridläger då ska vi busa och ha lite skoj. I år har vi inga övernattningar vilket min och Ninas ryggar tackar innerligt för men kul blir det ändå.
ha det så skönt i värmen alla och glöm inte att ge era hästar extra salt nu så att de inte tappar gnistan.
kram Nina K

SM silver, poliser och mask

Hej på er alla glada. Nu har det hunnit gått ett bra tag sedan jag skrev sedan sist. Anledningarna till detta är flera. Men främst så passade vår internet uppkoppling på att lägga av och eftersom jag i urskogen inte kan koppla upp mig (beror främst på att jag inte äger någon dator) så har det heller inte blivit något skrivet. Så vad har då hänt sedan sist? En hel del, vi kan ju börja med det roligaste. Jag var på Strömsholm i helgen med mina tjejer som red SM finalen i lag där det efter mycket spänning och fantastiska rundor blev ett silver. Jag tror alltid att jag ska hinna se en massa saker när jag är ute på de stora tävlingarna men sanningen att säga. Så blir det sällan. Jag tittade lite på 1,50 hoppningen under fredagen mest för att jag väntade på att gå banan. Jag tittade även en del på utrustning men upprikigt sagt när inte någon av tjejerna behöver hjälp drar jag mig gärna tillbaka och får lite lugn och ro. Många kanske tycker det låter märkligt eller nonchalant när man kan få se sveriges elit under flera dagar men ska jag orka hålla ihop mig själv (tro mig det är ett jobb för två) så behöver jag vila den stackars hjärnan (ja det händer att även jag har andvänding för de små grå). Nu ägnade jag mig åt att slappa på ett tämligen intresant ställe nämligen vid sidan av banan där det var elit tävlingar för islandshästar. Som de flesta vet så hjälper jag ju gänget på Kolungen med deras ridning emellanåt och det här var ett utmärkt tillfälle att få se lite mer hur det fungerar. Bland andra fick jag se Sigfus (Tohrleifurs bror) på en avkomma efter Nökkvi han hade en hel del framgångar och bra poäng under helgen och hästen var jätte fin. En till fördel med att sitta där var att jag fick vara helt ifred. Inga hoppryttare där inte. Sedan må det vara hänt att folket runt banan tittade lite märkligt på mig då jag hade på mig jackan som det står elit hoppning på en katt bland hermelinerna minst sagt.

I Onsdags förra veckan gjorde jag av med en mindre förmögenhet på avmaskningsmedel. Det är väl i sig inget märkligt kan tyckas i dessa betes tider. Nu var det emellertid så att det inte bara var hästarna som behövde maskas. Under förmiddagen ringer det ifrån dagis (under tiden som djurskydds inspektören var här) Nina P som var på plats suckade djupt när jag sa att dagis ringer hon såg sin lediga kväll ryka all varldens väg. Berit (dagis fröken) skrattade lite och sa att Carl hade bett om att få gå på toa under maten, inget konstigt med det. När han kom tillbaka lade han något på bordet som påminde starkt om en spagetti (vilket oxå varit dagens lunch) personalen frågade vart han fått den ifrån varpå sonen snällt svarar - ifrån rumpan. Efter mycket om och men hävdade Carl fortfarande att så var fallet. Sagt och gjort Berit tog med sig den decimeter långa tingesten ner till vårdcentralen där det mycket riktigt visade sig vara en spolmask! Fy bubblan. Tydligen inget smittsamt eller ovanligt men ganska läskigt. Detta resulterade i att när jag under eftermiddagen köpte avmasking till min ettåring fick jag även köpa till hunden samt Carl! Nu är samtliga avmaskade men varken Carl eller hunden ska ut på bete!

I morse när jag åkte till jobbet bestämde jag mig som hastigast att ta vägen igenom centrala Åmål det var en sak jag var tvungen att kika på. Vilka tror ni står 50 meter in på vägen om inte farbor haffa. Vem blir invinkad i vanlig ordning? Jo givetvis jag. Denna gång utrustad med legetimation så jag slapp 40 korkade frågor sedan fick jag snällt blåsa varpå de släppte iväg mig igen. Det kan inte finnas någon som åker in lika ofta som jag det är nästan löjligt.

Till helgen blir det fullt ös sanslös. På lördag ska jag vara här under sparbankshoppet, vilket ska bli riktigt roligt äntligen får jag se massor av mina elever tävla samt kunna bistå dem samt min egen klubb med lite hjälp. På söndag ska jag till Hamre på nationell tävling och sedan tror jag bestämt jag ska sova. Helgen därpå är det nationella tävlingar i Sunne för en gångs skull inte så långt att åka! Så ha det så gott så länge vi se och hörs

Nina K