Lagens långa arm på turné

För de som känner mig kommer det knappast som en nyhet att jag åter igen varit med om poliskontroller. Jag har sedan jag fick körkort ( snart 10 år sedan uhu, jag håller visst på att bli gammal) varti inne i 29 stycken. De sista fem har jag besökt sedan i fredags natt, och det, vill jag bara säga är rekord även för mig! Det hela började redan i Fredags då jag konstaterade att om jag skulle kunna vara i tid till tävlingarna i strömsholm som skulle börja med första start halv åtta (det borde vara straffbart) så var det till att ge sig iväg nattetid hemmifrån. Sagt och gjort, jag begav mig hemifrån natten mot lördag glad i hågen (okej mest trött). Mellan nysäter och Karlstad är det sex mil. Dit kom jag första gången innan jag såg ljus som kom upp väldigt snabbt bakifrån. Bäst att sakta ner lite var min tanke och låg och puttrade på de lagliga nittio. Två minuter senare började polisen att snurra med blåljusen. Med andra ord, bara att köra åt sidan. Jag fick snällt blåsa och lova att köra försiktigt. Jag andades ut och brummade glatt vidare mot strömsholm. Den här gången kom jag ca 10 mil. Strax innan örebro upprepas det tidigare scenariot, bil glider upp bakom följer efter en kort bit och åter ser jag blåljus bakom mig. jag blåste snällt igen och fick åter köra vidare. jag ansåg nog redan vi den tidpunkten att jag fått min polis dos. men se så var det inte riktigt. Jag passerade Örebro utan att stanna. Men sex mil senare strax innan köping, på motorvägen glider det upp en polisbil bakom mig och jo men visst det är bara att åter köra åt sidan. Nu hör det ju till saken att jag haft inbrott i min bil då jag blev av med min plånbok och givetvis även körkort. De tidigare stoppen har polisen antagligen tyckt att jag sett tämligen harmlös ut och bara släppt mig vidare. Nu var det emellertid så att herr polis aspirant fick ta hand om mig denna gång. Vilket var början till en lång utfrågning.
- Vart har du ditt körkort?
- Det är stulet det finns en stöldanmälan .
- Då vill jag se en annan legitimation.
- Tyvärr det ligger kvar hemma.
- Hur ska jag då veta att du är du?
- Jag har ingen aning men du har säkert ett knep(här ler jag glatt och ser så söt,hm, ut som jag bara kan)
Sedan fick jag svara på diverse frågor. till slutet av den oändliga frågeraden kom stötestenen (kändes som om jag hade tentamen i mig själv)
- Har du några barn?
- Jajemen, jag har två, Elvira och Carl Karlsson.
- Och vad har de för personnummer. Lätt tänkte jag detta kan jag ju inte missa på. Elviras gick som ett rinnande vatten efter alla sjukhusbesök i början av året så sitter det rätt bra. Sen kom jag till Carl, klart att de första siffrorna inte var några bekymmer men sedan kom vi till de sista fyra. Då drabbades jag av en akut minnesförlust och kunde inte för mitt liv komma på vilka de var.
- Kan du inte de sista fyra siffrorna på ditt barn sa den nu lite ilskna polisen. Nej svarade jag så klämkäckt det nu bara gick. Men jag kan min föredetta mans fyra sista, gills det?
Tro det eller ej, jag kom ifrån där utan böter men fick en liten varning att jag minsann skulle ha med mig mitt pass tills mitt nya körkort anlände.
Väl på Strömsholm gick tävlingarna jättebra, barnen var så duktiga (barn och barn de är ju 16 och 17 år). Jag fick även se en Nuntorpare nämligen Emma Eriksson på en jättefin häst som hette filippa tror jag. Kändes lite som hemma att se någon klubb som var bekant.
Sen var det dags för hemfärd. jag kom till karlstad innan jag blev invinkad och fick blåsa igen (fortfarande nykter)
Så åkte jag till jobbet igår morse och vad hade de väl då i åmål. Om inte en kontroll och vem vinkade de in. Jo mig såklart.
Nu har jag fyllt en årskvot tror jag. Men, jag ska averka massa mil de närmsta veckorna då jag inte har några helger ledigt på mycket länge.
Så tills nästa gång. Kör lagligt
Mvh Nina K

Orättvisor på en massagebänk

Glad påsk på er så här lite i efterskott. Hoppas alla haft det riktigt bra. Själv har jag hunnnit med både det ena och andra sedan sist. I vanlig ordning så har de smittsamma små dvärgarna (det vill säga mina ljuvliga små barn) delgett mig en snuskig bacill i form av magsjuka. Även min kära kollega Nina P fick avnjuta den. Appropå små barn. Mina små varelser har varit i Boden med sin pappa i fem dagar. De har fiskat och åkt massor av snöskoter. Att de är snälla när de är där har jag inga invändningar emot men hur han lyckats att aktivera dem 125 mil i bilen och de 13 timmar det tar att köra upp är för mig ett under. Själv räcker det att jag försöker ta med dem till mellerud när jag ska ha träning. Vi hinner inte mer än till tösse (knappt fem mil) innan Elvira får för sig att hon är både hungrig, kissnödig och tycker det är tråkigt att åka bil. Efter ytterligare någon mil börjas det - Är vi inte framme snart, mamma är det långt kvar osv... Orättvist kan man tycka. Orättvist var det också förra tisdagen. Jag går regelbundet till en massör i mellerud för att få min rygg fixad (alla kotor behagar att lägga sig på fel ställe vid minsta chans de får). Sist bestämde sig Nina P för att hon också behövde rätta till sig lite och när jag beställde tid tog jag en till henne med. Väl där bestämde jag mig för att börja för att inte dra ut på lidandet. Nina satt på en säng brevid och pratade glatt samt tyckte lite synd om mig då det alltid är massor som måste läggas rätt (även om det är mycket bättre sedan jag började gå regelbundet och få hjälp) Efter en dryg timma och många AJ så var jag klar. Då var det dags för Nina och visst behövde hon rättas till. EN kota låg fel. Sedan låg hon på massagebänken och höll på att somna för det var så skönt! Ursäkta, jag då, jag vill också få njuta!
På arbetet har det varit intensivt sedan sist. Myran är åter och går på lektion det känns skönt. Själv har jag varit ute både på träningar och tävlingar. Elitlaget ligger två efter andra deltävlingen det känns kul. Kanske strömsholm väntar. I Helsinborg debuterade madelene mvsA på lexus med fyra fel i GP finalen, väldigt roligt. Och så har jag haft kurs och träning i nuntorp. Jätteroligt, speciellt heldagen med massor av ponny ryttare det var ur kul.
Nej nu ska jag jobba vidare. Tills nästa gång Ha det Nina K