Guld, Silver och Semester

Vilken helg det blev i Norge! Inte i våra vildaste fantasier trodde vi väl att det skulle bli så kul. Vi reste ju som jag skrev i förra bloggen redan i onsdags klockan ett med färjan från Strömstad till Sandefjord. Därifrån var det sedan 20 mil över till Kristianssand. 20 mil, det är ju snabbt avklarat konstaterade vi nöjt, första "suprisen" kom när vi åkt av färjan och skulle in och förtulla våra hästar. Norska förbundet hade nämligen inte gjort klart alla papper så det uppstod viss förvirring med hot om att vi skulle få stå kvar med hästarna på bilarna tills allt kom, som tur fanns det en annan tjänsteman på plats som konstaterade att vi inte kunde ha hästarna på bilarna helt i onödan i 25 gradig värme, tillfälliga papper ordnades och vi fick börja vå resa. Nu kom nästa överaskning. vi skulle åka på E 18 m ot Kristianssand. Låt mig säga som följer för er som inte åkt på norska vägar. De kan inte bygga rak väg mer en högst 50 meter åt gången. Efter att ha åkt på kringel i krok vägar i drygt tre timmar kom vi äntligen fram. Väl framme var det sedan inga problem, Epona ridcenter är en jättefin anläggning med ett antal olika ridbanor med ett underlag som liknar det i Nuntorp (för er som varit där) men det är helt vitt! Jättehäftig effekt mot den vackra hinder parken. Det tävlades även dressyr hela helgen och ja, jag tittade på ett program (okej nästan hela). Tävlandet inleddes på fredagen med en uppvärmnings klass där ala svenska ekipage red jättebra. På Lördagen inleddes nationshoppningen (dvs, lagklassen). Kategori C inledde, alla länder har fem ryttare med, fyra som rider lag och en som bara tävlar individuellt, man tar med sitt resultat i lagtävlingen till söndagens individuella rundor. Det svenska laget ledde inför andra rundan som börjar 20 minuter efter att den första är avslutad (tuffa bud), danskarna låg tvåa på totalt fyra fel. När vår sista ryttare gick in visste vi att om hon gick felfritt skulle vi vinna guld om hon rev ett var det omhoppning mot Danmark, det är inget man vill då det är ur snabba! Gissa om lyckan var total när Sofie och Four Socks flög över det sista hindter utan att ha nuddat en bom. Bästa svensk och en av de fem som nollat båda rundorna var Madde och Saffran (gissa om man var stolt!). Även det svenska D ponnylaget tog guld så gjorde även juniorerna, helt fantastisk stämning i svensklägret... På söndagen fortsatte så den individuella tävlingen, Madde hade et bra utgångsläge med sina noll fel, det blev en oerhört spännade förmidddag med tre(!) rundor på höga höjder innan det stod klart att madde tog hand om det individuella silvret. Behöver jag säåga att hemresan gick ganska lätt?
Nu är det semester, den kom i rättan tid känns det som. Vi har fått en ny familjemedlem, en liten jämthundstik vid namn Zita (barnen har redan kommit på vad det rimmar på). Vi har nu fyra hundar (familjen bor på en relativt liten yta) låt mig säga att det inte är jag som skaffat en jaktvovve till, men lite muta ska den övergivna mannen ha. Ni kan kanske höra diskutionen
- Älskling jag ska på tävlingar och blir borta i fem dagar igen,
- Fem? Du skulle ju inte åka fören fredag.
- Hm, nej det blev ändrade planer, vill du inte åka och titta på grannens valpar? Välkommen zita kan jag bara säga.
Per kör natten nu när värmen har oss i sitt grepp, gissa vem som får nattrasta lilla hunden...!

Så kan det gå, nu njuter jag och Nina av värmen i poolen här hemma och Ninas duracell kaniner och mina ligister gör sitt bästa för att underhålla oss. Så tänkte vi fortsätta, fast det är klart lite träningar ska man jun hinna med och sedan är det ju tävlingar i Strömstad som en massa av mina ungar ska på det får man ju inte missa. Men, jag får nog hitta på någon ny muta jag har inte plats för föler hundar...
Stor sommar kram på er nu tar jag nog lite blogg semster

Nina K